The Drown

Assistent Hans demonstrerar gladeligen hur doppningsposition bör intagas.

Vattenbilderna byggde på en idé jag haft sen jag sprang på en akvariebyggarfirma som kunde bygga akvarier i “optiwhite-glas” som är ett glas med mindre järn och som bryter ljuset renare så att det inte blir den där gröna färgtonen som det blir från vanliga akvarier (float-glas). Min idé var att fånga bilden av ett ansikte som i panik inte vill lämna jordelivet för att i nästa bild ha lämnat jordelivet, och detta medelst drunkning. Hur flummigt det än må låta är det något fascinerande med gränslandet mellan liv och död. Så nära varandra, nästan digitalt. On, off. Och ändå är de diametrala motsatser. Kant i kant.

 

Hållbarhetstest utföres

Hållbarhetstest utföres

För att sprida gracerna lite använde jag 3 modeller. Ludwig K, Zara L och Nora R. Fantastiskt duktiga modeller som gladeligen stoppade ner huvudet i vattnet. För att få rätt nerfartsvinkel på huvudet kom vi fram till att personen behöver ligga på mage med akvariets vattenyta strax under ansiktet för att slippa få med axlarna. Samtidigt behövde akvariet vara ca 1.5 meter ifrån kameran för att få rätt avstånd och perspektiv så akvariet behövde vara HÖGT upp. Vi byggde en landgång bestående av en herrans massa stora stativ och lite plankor, samt en ställning för akvariet av ännu fler stativ.

Ljussättning

Inga krångligheter. Ljussättningen var ganska basic med 3 kickrar bakifrån, en blixt på bakgrunden (blåfärgad fond högt ovanför) och en beautydish mot ansiktet, men för att få lite kaotisk känsla och lite mer slump i det hela så flaxade assistent Hans omkring med ansiktsljuset istället för att ha det stifft på ett stativ.

Här ses en modell klättra upp på landgången, smink-Kim puffar på bakifrån, Plaskexperten Johan gör tummen upp, Assistent Hans tar bilden och jag själv äter kakor i ett hörn som inte syns här.

Makeup-Kim ses här ta av glasögonen från Nora. Viktigt ögonblick jag självklart dokumenterade under stor koncentration.

Typ såhär såg det ut innan det hamnade massa vatten i akvariet. Intressant.

Med mycket skyddsplast, väääääldigt modiga modeller och drösvis med vatten precis överallt så lyckades vi fånga ett par riktigt blötlagda, ångestfyllda bilder.

Triptyken The Drown. Ludwig uppe till vänster, Zara nere till vänster och Nora till höger.

Efterbehandling

För att förstärka att dödsångesten är en allmänmänsklig känsla som finns hos de flesta har jag i efterbehandlingen blandat Ludwigs och Zaras ansikten så det finns en hint om att känslan är densamma oavsett person. I Norabilden har jag adderat brus och dragit lite i färgerna för att få en målerisk känsla som slår an tonen av att hennes tid slutat gå. Som i en målning.

 

Medverkande

Modellen Nora R var en såndär naturbegåvning som kunde titta helt obehindrat under vattnet, och med en nästan kusligt avslappnad förmåga svävade hon omkring i vattnet utan att så mycket som blinka medans blixtarna och vattnet gjorde sitt yttersta för att störa henne. Hennes jobb var att agera stendöd. Å det är inte det lättaste under rådande förhållanden.

Modellen Ludwig K dundrade ner huvudet precis som jag önskat i min ursprungsidé. Hans explosiva hastighet gjorde att vattnets tröghet möblerade om ansiktet fullständigt, och den eftersökta dödsångesten blev ett faktum.

Modellen Zara L är inte bara orädd för vatten utan även skicklig artist och sångerska (Zara Larsson) och självklart ville jag fånga henne när hon vrålade allt hon kunde under vattnet. Med lite ångestvridningar och extra vågskvalp adderat av vågskvalpsexperten Johan Steensland fångades en riktigt stark bild som för tankarna till allt annat än lycklig badstund.

Assistent Hans. Han hämtade vatten väldigt bra.

Johan Steensland. Han hämtade också vatten väldigt bra, samt plaskade i vattnet för att skapa extra vågor.

Kim Norman. Sminksmink, smycksmyck, fixfix, pill å pet.

Laila Bagge Wahlgren. Va inte alls med, men det va på håret att vi fick tag på hennes dödskalle-halsband från Rock by Sweden som var pricken över i-et. Hurra.

Foto: Jag.